Mordet på Jocke

 

Bredvid Blackebergsskolan ligger en park. Det är här Jocke och Virginia, två av A-lagarna som brukar hänga på restaurang Kinesen, blir attackerade av Eli. Jocke dör när Eli anfaller honom, men Virginia överlever sin attack. Hon blir istället smittad och blir själv en vampyr.

Jocke är på väg hem från biografen Kaskad som ligger vid Blackebergs torg (1), när han blir mördad av Eli på gångvägen som leder under Björnssonsgatan(2).

Han gick längs parkvägen mellan Holbergsgatan och Blackebergsskolan. Det var rätt mörkt, lyktorna stod med kanske trettio meters mellanrum, och kinesrestaurangen lyste som en fyrbåk uppe på höjden till vänster.”
s. 66, Låt den rätte komma in 


Jocke anar ingenting
Ett tiotal meter längre fram väntar Eli på att någon oskyldig person ska gå förbi, men det kan ju inte Jocke veta.

Samtidigt som han går, dagdrömmer Jocke om att resa utomlands. Han hade inspirerats av filmen han nyss sett; Sällskapsresan. När gångbron över vilken Björnssonsgatan går börjar närma sig, avbryts hans funderingar.

“Lampan närmst bron under Björnssonsgatan var trasig, och vägen under bron ett valv av mörker.”
s. 66, Låt den rätte komma in

Jockes sista beslut
Han tänker att han kanske borde ta trapporna som finns på vänstra sidan av bron och så att han slipper gå igenom mörkret, men ångrar sig snabbt.

“… alltid bangar ur så fort det är minsta problem/…/Om jag går där under bron nu, då betyder det att jag kommer iväg till Kanarieöarna”.
s. 67, Låt den rätte komma in

Jocke tror att Eli är skadad och hjälplös 

Jocke fortsätter framåt och in under bron. 
 

 

”Han hade just börjat tänka på palmer, hurvida det fanns palmer på Kanarieöarna eller inte, om han sett några i filmen, när han hörde ljudet./…/En jämrande röst hördes bortifrån brovalvets vägg. ’Hjälp mig…’/…/Det lät som ett barns röst”
s. 67, Låt den rätte komma in

 

 

När hans ögon vant sig vid mörkret, ser Jocke att en liten flicka ligger bland höstlöven. Hon verkar skadadan tror att hon kanske blivit överfallen av Vällingbymördaren (se För er som inte läst romanen) och lyfter upp henne i famnen för att bära henne i säkerhet. Då anfaller Eli.
 

 

 

   

 

 

”Mot hakan kände han flickans käkar mala upp och ner medan smärtan i halsen växte. En varm rännil rann nerför hans bröst.
/…/
Han släppte flickan. Det var inte ens en medveten tanke, bara en reflexrörelse;
måste ha bort den där skiten från halsen.
/…/
Han hade ingen luft att skrika med. Han slog kraftlöst på flickans huvud med knytnävarna medan han vacklade omkring bland de torra löven. Världen snurrade. De avlägsna parklyktorna dansade som eldflugor framför hans ögon. Han förlorade balansen och föll baklänges. Det sista ljud han hörde var några löv som krasade sönder under hans bakhuvud.
s. 70, Låt den rätte komma in

 För att hitta till parken, klicka här.

Camilla Odenberg

 

 

 

 

 
 

 

 

 

 
 

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>