Kort om myter

Ordet myt kommer från det grekiska ordet mythos som betyder saga. Det kan vara svårt att särskilja myter från folksägner och legender. Vilka är skillnaderna egentligen? Gränserna är inte helt hårfina, men man skulle kunna beskriva skillnaderna utifrån vilket perspektiv de utgår från i berättandet, om det är mikro- eller makroperspektiv. En folksägen handlar ofta om sociala konflikter vilket betyder att perspektivet är avsmalnat och således ett mikroperspektiv. Legender handlar om enskilda gestalter eller händelser vilket också är avsmalnat och utifrån ett mikroperspektiv. En myt däremot handlar ofta om det större och övergripande, till exempel hur världen är beskaffad. Den grekiska myten om Persefone förklarar varför de fyra årstiderna växlar. Myten om Persefone har adapterats ett flertal gånger, bland annat som TV-serie 2013. Skapelseberättelserna är också exempel på myter, och det finns många av dem. Att Gud skapade världen på sju dagar, att världen föddes ur ett ägg – som är fallet i den kinesiska berättelsen om Pan Gu – eller den sydostasiatiska myten om svalan som ingrep och hjälpte till att skapa den första nationen.

Symbolik i myter

Myter är ofta allegoriska, det vill säga att mytens händelseförlopp kan förstås som en berättelse för någonting annat, större och holistiskt. Det är inte heller ovanligt med symboler av olika slag, där en orm kan symbolisera mänsklig ohederlighet eller lögnaktighet. I myter kan man också se besjälande av ting som inte nödvändigtvis är levande på det sätt som en människa eller ett djur är. Olika himlakroppar kan få manliga eller kvinnliga egenskaper och agera som om de vore självmedvetna varelser med ett uppdrag.

Människor i myter

Människor i myter

Myter som behandlar människor är lite ovanligare. I de fall människor blir föremål för mytens intrig så rör det sig ofta om olika människoöden och vad som orsakat dem. En klassisk myt är den om syndafloden. Det är tänkbart att dessa myter har uppstått efter naturkatastrofer för att göra händelsen begriplig för människan. Om man saknar naturvetenskaplig kunskap om varför översvämningar eller jordbävningar sker, vilket har varit fallet för människan under den största delen av hennes existens, så ter sig förklaringsmodeller om gudars vrede och hämndlystnad som rimliga. Myten sprids sedan genom muntliga traditioner eller med skriftspråk, så länge det finns tillgängligt. Mytberättelser anses vara en primitiv motsvarighet till filosofi, just för intentionen att komma till botten med sanningen och försöka förklara någonting.

Vad betyder myter idag?

Den traditionella definitionen av en myt är alltså en allegorisk berättelse som förklarar något om existensen och världsalltet. Men som med alla ord och begrepp så tenderar innebörden av dem att förändras beroende på hur samtiden ser ut. Genom historien uppstår nya fenomen, betydelser skiftar och verklighetsuppfattningar förändras vilket gör att man behöver beskriva saker på nya sätt. Idag används ordet ”myt” i lite mer vardagliga termer. Man kan tillexempel läsa i nyheterna om ”7 myter om ekologisk mat”. På Autism- och Aspergerförbundets hemsida skriver de om ”myter och fakta om autism”. Ett annat exempel är ”myter och fakta om gymnasievalet” på Skolverkets hemsida. Myter i den bemärkelsen brukar oftast förekomma i sammanhang där man vill sticka hål på det som sägs, det vill säga att förklara det som falskt. Ordet myt har alltså fått en betydelse av något som många tror på, men som egentligen inte stämmer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *