Därför ska du läsa romaner

Att läsa skönlitterära böcker förbättrar din hälsa i många avseenden. Det minskar stressen, det håller hjärnan i trim, det ger bättre nattsömn och man lever längre. En forskningsstudie från Yale University som publicerades i Medical News Today  visade att om man läser mer så får man ett längre liv. Studien pågick i 12 år och innefattade 3635 personer som rapporterade sina läsvanor regelbundet till Universitetet. Resultatet visade att dödsfallen minskade med 23 % under studien i jämförelse med de personer som inte läste alls. Studien visade även att man ökade sin livslängd med 2 år om man var en storläsare. Det finns även andra fördelar med att läsa romaner. Man lär sig att förstå och sätta sig in i andra människors situationer och känslor, man lär sig empati. Man utvecklar sin fantasi, blir mer allmänbildad, blir bättre på att stava och man får ett större ordförråd.

Läsa för barn

Läsa för barn

Det är viktigt att läsa högt för sitt barn, man kan börja i ganska tidig ålder. Man öppnar en helt ny värld för barnet. En värld fylld med spännande berättelser och äventyr. Man får en starkare relation till sitt barn. Barnet får ett större ordförråd genom att höra de uttalade ordet och får en livligare fantasi. Barnet får även en bättre kommunikationsförmåga. Studier har visat att om man läser för sin barn så går det bättre för dom i skolan. Det främjar både läslusten och kunskapstörsten. Barnpsykologen Ingvar Lundberg pratade om vikten av att man skulle införa skönlitterära böcker i skolans undervisning, just av dessa anledningar.

Forskning om läsning

Flera forskningsstudier har genomförts om effekterna av att läsa en god bok. Bl a en studie som utfördes på University of Sussex minnes lab. Försökspersonerna fick först utföra aktiviteter som höjde deras stressnivå och hjärtfrekvens, sen mättes stressnivåer och hjärtfrekvens när dom lyssnade på musik, tog en promenad, läste, satt ner och tog en kopp kaffe/the och till sist när dom spelade dataspel.Det som sänker pulsen och hjärtfrekvensen mest är att sitta ner och läsa en god bok. Det sänker stressnivåerna med hela 68%.

Lättlästa böcker

Personer med olika typer av lässvårigheter behöver böcker som är lättlästa. Beroende på vad för lässvårighet man har behöver man en anpassad bok för sina svårigheter. Dessa anpassade böcker är svåra att hitta på marknaden idag. Det finns en del men behovet är stort och det skulle behövas många fler. Har man dyslexi är det bra med lättlästa böcker med enkla ord och ord som skrivs som dom låter.Vid autism kan det behövas böcker där storyn är lätt att följa och där det är tydligt vad karaktärerna i boken vill och varför. Många personer med lässvårigheter läser för lite böcker men skulle troligtvis läsa betydligt mer om det fanns mer lättlästa böcker för vuxna på marknaden. Dessa böcker kan användas till fler grupper  av personer än de personer med lässvårigheter. Dessa böcker skulle även kunna användas till våra många nyanlända som behöver ett lätt språk i början av sin utbildning i det svenska språket.

Historiska romaner

Den brittiska skalden och författaren Sir Walter Scott, mest känd för romanen Ivanhoe från 1820, betraktas som den historiska romanens fader. Historiska romaner är inte detsamma som klassiska romaner. De sistnämnda kallas för klassiska eftersom att de har kommit att bli klassiker genom att upptas i litterär kanon, inte för att de nödvändigtvis behöver behandla något klassiskt eller historiskt. De historiska romanerna däremot utspelar sig alltid i historisk tid där miljöerna och de omkringliggande förutsättningarna för handlingen har identiska eller stora likheter med verkligheten. Romanfigurerna och de specifika händelserna kan dock vara påhittade. Det förekommer även att författaren låter en historiskt verklig person framställas i en fiktiv miljö, till exempel som i fallet med Kleopatra. Författare som skriver historiska romaner försöker alltid utgå från vad forskning som arkeologer, sociologer eller historiker har kommit fram till står närmast verkligheten, även om genren fortfarande är fiktion. Som ett exempel kan man nämna Grottbjörnens folk där författaren Jean M. Auel inför skrivandet av boken tog reda på levnadsförhållandena för neandertalare i Europa: hur och vad de åt, sociala och religiösa riter som förekom, hur de kommunicerade och så vidare. Dessutom förhöll han sig till den vetenskapliga teorin om att fortplantning mellan neandertalare och homo sapiens var möjlig. Genom en sådan research kunde M. Auel skriva den omåttligt populära historiska romanen som utspelar sig för över 30 000 år sedan.

Kärlek i historiska romaner

Angélique

Även om den historiskt förflutna tiden och hur författaren förhåller sig till den är central i historiska romaner, kan det överordnade temat vara något annat, till exempel kärlek. Kärlek är ett mycket vanligt motiv i historiska romaner och har så varit sedan 1600- och 1700-talet. Bokserien Angélique, skriven av Sergeanne Golon, en pseudonym för Serge och Anne Golon, låter huvudfiguren agera kvinnlig riddare för den högst stående kärleken, samtidigt som läsarna tas med på geografiska resor till historiska platser som är beskrivna helt efter den korrekta förlagan. Det handlar om slottet i Versaille, franska provinser som Ludvig XIV lagt under sig vid tiden för utspelandet och Barbary, dagens Marocko för att nämna några.

Historiska romaner eller historisk fiktion

En annan benämning för historisk skönlitteratur är historisk fiktion. Distinktionen mellan begreppen är något subtil, men generellt kan den historiska fiktionen vara skriven med större subjektivitet. Genren växte sig stor under 1800-talet, vid tiden för nationalismens framväxt, vilket gör att de sociala konflikter som skildras inte nödvändigtvis beskrivs neutralt utan färgad av författarens egna eventuella ståndpunkter och åsikter. Berättelserna om Robin Hood är ett exempel på historisk fiktion. Den fredlösa luffaren Hood som tar till civil olydnad till förmån för de fattiga i samhället kan man tänka sig är ett uttryck för samhällskritik eller satir. Ursprunget till Robin Hood är något höjd i dunkel, eftersom berättelsen återberättats och smyckats ut med allehanda detaljer och sidospår under historiens gång, men kan skriftligt spåras bak till 1377 och William Langlands Piers Plowman. Då handlingen utspelar sig mer än 100 år tidigare, i 1200-talets England, betraktas den som historisk fiktion även om den skrevs för så pass längesedan i dagens mått mätt.

Kort om myter

Ordet myt kommer från det grekiska ordet mythos som betyder saga. Det kan vara svårt att särskilja myter från folksägner och legender. Vilka är skillnaderna egentligen? Gränserna är inte helt hårfina, men man skulle kunna beskriva skillnaderna utifrån vilket perspektiv de utgår från i berättandet, om det är mikro- eller makroperspektiv. En folksägen handlar ofta om sociala konflikter vilket betyder att perspektivet är avsmalnat och således ett mikroperspektiv. Legender handlar om enskilda gestalter eller händelser vilket också är avsmalnat och utifrån ett mikroperspektiv. En myt däremot handlar ofta om det större och övergripande, till exempel hur världen är beskaffad. Den grekiska myten om Persefone förklarar varför de fyra årstiderna växlar. Myten om Persefone har adapterats ett flertal gånger, bland annat som TV-serie 2013. Skapelseberättelserna är också exempel på myter, och det finns många av dem. Att Gud skapade världen på sju dagar, att världen föddes ur ett ägg – som är fallet i den kinesiska berättelsen om Pan Gu – eller den sydostasiatiska myten om svalan som ingrep och hjälpte till att skapa den första nationen.

Symbolik i myter

Myter är ofta allegoriska, det vill säga att mytens händelseförlopp kan förstås som en berättelse för någonting annat, större och holistiskt. Det är inte heller ovanligt med symboler av olika slag, där en orm kan symbolisera mänsklig ohederlighet eller lögnaktighet. I myter kan man också se besjälande av ting som inte nödvändigtvis är levande på det sätt som en människa eller ett djur är. Olika himlakroppar kan få manliga eller kvinnliga egenskaper och agera som om de vore självmedvetna varelser med ett uppdrag.

Människor i myter

Människor i myter

Myter som behandlar människor är lite ovanligare. I de fall människor blir föremål för mytens intrig så rör det sig ofta om olika människoöden och vad som orsakat dem. En klassisk myt är den om syndafloden. Det är tänkbart att dessa myter har uppstått efter naturkatastrofer för att göra händelsen begriplig för människan. Om man saknar naturvetenskaplig kunskap om varför översvämningar eller jordbävningar sker, vilket har varit fallet för människan under den största delen av hennes existens, så ter sig förklaringsmodeller om gudars vrede och hämndlystnad som rimliga. Myten sprids sedan genom muntliga traditioner eller med skriftspråk, så länge det finns tillgängligt. Mytberättelser anses vara en primitiv motsvarighet till filosofi, just för intentionen att komma till botten med sanningen och försöka förklara någonting.

Vad betyder myter idag?

Den traditionella definitionen av en myt är alltså en allegorisk berättelse som förklarar något om existensen och världsalltet. Men som med alla ord och begrepp så tenderar innebörden av dem att förändras beroende på hur samtiden ser ut. Genom historien uppstår nya fenomen, betydelser skiftar och verklighetsuppfattningar förändras vilket gör att man behöver beskriva saker på nya sätt. Idag används ordet ”myt” i lite mer vardagliga termer. Man kan tillexempel läsa i nyheterna om ”7 myter om ekologisk mat”. På Autism- och Aspergerförbundets hemsida skriver de om ”myter och fakta om autism”. Ett annat exempel är ”myter och fakta om gymnasievalet” på Skolverkets hemsida. Myter i den bemärkelsen brukar oftast förekomma i sammanhang där man vill sticka hål på det som sägs, det vill säga att förklara det som falskt. Ordet myt har alltså fått en betydelse av något som många tror på, men som egentligen inte stämmer.