Att vara en bra författare

Vad är det som skapar en bra författare? Det handlar först och främst om att tro det man skriver på. Många författare håller sig till en specifik genre och det finns så klart en anledning till det. Alla kan inte skriva en djup roman eller en sci-fi bok om rymdmonster. Som författare måste man kunna vara självkritisk och inse både sina tillgångar och begränsningar.Först och främst behöver man ha en historia som man önskar att berätta för omvärlden. Det kan lika gärna vara självupplevda saker som helt påhittat från fantasin. Sedan är det bara att sätta sig och börja skriva. Alla författare har sin egen stil då det kommer till att skriva och hur man skriver. Några vill gärna rita upp tankebubblor och ta det steg för steg, några skriver stödpunkter och andra sätter sig och bara låter orden flöda. Är det första gången som man skriver behöver man ha tålamod och låta sig själv hitta sin egen rytm.Hur lång tid det tar att skriva ihop en berättelse är väldigt individuellt och påverkas av hur mycket tid som man kan frigöra till skrivandet. Några har möjlighet att skriva på heltid och andra skriver vid sidan om sitt ordinarie arbete. Det kan också vara tänkvärt att inte alla klarar av att skriva en bok utan har en bra berättelse men får ta hjälp av en spökskrivare. På så sätt får man ändå möjligheten att ge ut en bok.

bli en bra författare

När man har börjat skriva kan det vara bra att låta någon som man litar på läsa texten. Be att de är brutalt ärlig då du kan ta åt dig av både ris och ros och utveckla skrivandet. Idag finns dessutom många kurser att ta i litterär gestaltning om man vill få hjälp att utvecklas. Det allra viktigaste för att bli en bra författare är att uppskatta det skrivna ordet och brinna för yrket. Stundtals är det ett ensamt jobb som är tungt och krävande, men när slutresultatet kommer brukar många uppleva att det är mödan väl värt. Idag finns det dessutom många grupper på sociala medier där man kan diskutera allt som rör författarskap. Det kan handla om allt från olika ord i skrivandet till att bara bli förstådd.

Få texten utgiven

När berättelsen är komplett finns det flera olika vägar att gå. Antingen försöker man bli utgiven på förlag eller så ordnar man med egen utgivning. Skickar man in sitt manus till ett förlag är det ju en lektör som går igenom och kan hjälpa till med hela processen. Har man fått in en fot som författare är det lätt att sedan låta det hela rulla på.Som författare måste man vara beredd på att alltid få ta emot åsikter från andra vilket kan vara en skrämmande upplevelse. Det är därför viktigt att vara öppen för att ta emot alla åsikter och på så sätt växa. Alla kommer inte att älska det man skapat, men många kommer ställa frågan om när nästa bok kommer! Det är därför viktigt att tro på sig själv och våga dela med sig av sin text.

Konsten med att skriva en bok

Bortsett från muntligt traderade, är böcker det äldsta sättet för människan att berätta en historia. Böcker är således någonting som människan älskat och värderat i alla tider. Nuförtiden finns i de i alla former, som e-bok, ljudbok, pocket, hårdpack, reseformat, alla sätt som går att tänka sig. Men vad krävs det för att gå från att vara en läsare av böcker, till en författare av böcker? Enligt vissa redaktörer, finns det några tips för hur man lyckas med konsten att skriva en bok.

Se hela boken, inte bara manuset

När man skriver en bok är det många som fokuserar på själva texten, manuset. Detta är förstås viktigt, då det är själva bokens kropp. Men många glömmer bort att en bok behöver mer än bara ord som blir till meningar. En bok behöver formgivning, ett omslag, den behöver marknadsföras. Man måste fundera över om man vill satsa på att hitta ett förlag som ska ge ut ens bok, eller om man ska ge ut den själv. Vilket som måste man hitta ett sätt att sälja in sin bok. Om man inriktar sig till företag kan det innebära några väl valda ord i följebrevet man skickar med ett manus, om man ger ut själv kan man fundera på hur man vill vända sig till sociala medier, och hur man ska försöka få in sin bok i bokhandeln.

Kill your darlings

Att redigera text i små bitar är dålig praxis

Som sades ovan, är trots allt manuset väldigt viktigt, då det är bokens kropp. När det kommer till skrivandet av manuset måste man våga “kill your darlings”, det vill säga “döda dina älsklingar”. Många som skriver en text redigerar texten genom att läsa igenom det och korrigera små stycken i taget. Det bästa sättet att redigera en text, är att skriva om den. Även stycken som man blev nöjd med och egentligen inte vill ändra. Öppna skrivprogrammet i två fönster, ett tomt dokument och ett dokument med originaltexten. Skriv av texten i det nya dokumentet. Redigeringar i texten kommer då att flyta samman bättre med den stora massan. En bok behöver skrivas om fler än en gång innan den är färdig. Våga radera, våga göra om!

Bjud in läsare

Tillslut har man läst sin text så många gånger att man nästan kan det utantill. Då kan det vara bra att bjuda in några nya ögon till den. Genom att låta någon annan läsa texten man hitta små fel som man själv missat, som stavfel och grammatikfel. Men en annan läsare kan även hjälpa till att hitta fel i själva handlingen. Kanske framgår någonting otydligt? Eller för tydligt, så att läsaren känner att den blir skriven på näsan? Man kan fråga nära och kära om de kan läsa, men det kan vara bra att få in någon som är objektiv och kunnig i ämnet. Kanske ska man anlita en redaktör, eller en lektör till sin bok, och få en professionell blick på texten?

Ge inte upp!

Sista tipset är enkelt: Ge inte upp! Många som vill skriva en bok ger upp efter 50 sidor. Det är viktigt att fortsätta tro på sig själv, och fortsätta skriva även när saker känns tungt. Som de säger, finns viljan så finns en väg!

Att skriva en roman

Nu sitter du där framför datorn och ska börja skriva på din debutroman. Eller har du kanske redan börjat? Oavsett hur långt du har kommit i din process så har du en plan: du ska skriva en bok. Men vad ska man tänka på?

Planering är lika viktigt som skrivandet i sig. Sätt upp mål och slutför dem. Det kan handla om att skriva en timme per dag eller att bli klar med en inledning. Jobba systematiskt! Om skrivkrampen dyker upp och flytet du hade vid förra sessionen försvinner, stanna upp och inventera det du redan har skrivit. Finns det potential att utveckla detaljer i texten? Fundera också över om det du har skrivit är en inledning, en avslutning, en synopsis eller någonting annat och bestäm nästa steg i skrivprocessen efter det. Försök att se det nedskrivna materialet som en del av den stora helheten. Hur förhåller sig händelserna med varandra och din idé med romanen? Kan händelserna flyttas om? Att göra förändringar kan föda idéer man annars inte hade fått.

Karaktärer

Romanfigurerna måste vara levande. Läsaren ska kunna relatera till dem som om de vore riktiga varelser med tankar, känslor och annat som hör det inre livet till. En taktik för att lyckas med detta är att utgå ifrån sig själv. För att det ska vara möjligt måste man kliva ut och betrakta sig själv som en romanfigur. Avslöja inte heller allt på en gång utan låt romanfigurens person visa sig allt eftersom. Ta inspiration från hur dina egna tankar vandrar när du exempelvis väntar på bussen eller stå i kö för att skriva trovärdiga inre dialoger.

Läs andras böcker

isbergsteknik

För att bli framgångsrik med skapande är det viktigt att, tro det eller ej, härma andra. Det gäller att vara bekant med hantverket roman och få syn på de kvaliteter som gör den läsvärd. Läs dina favoritböcker igen och analysera dem. Hur ser meningsuppbyggnaden ut? Finns det berättartekniska knep som isbergsteknik, plantering eller stream of consciousness? Hur ser dispositionen ut när det gäller styckes- och kapitelindelning? Kort sagt: läs andra böcker och analysera dem ur ett berättartekniskt perspektiv.

Perspektiv och scener

Ska romanen berättas i jagform eller i tredje person? Fundera över vilka konsekvenser perspektivet du väljer har för ditt berättande. Vilka fördelar respektive nackdelar kan finnas av att använda jagformen utifrån den historia du vill berätta? När man börjar tänka i scener blir det också nödvändigt att fundera över hur alla scener ska hänga ihop och tillsammans skapa den större helheten. Även om du har en fabel klar, det vill säga ett tänkt händelseförlopp i kronologisk ordning, kan det vara effektfullt att inte presentera varje händelse i den ordning de faktiskt sker. Med uppbruten kronologi kan man addera nerv till berättelsen.

Självständighet

Ställ dig själv frågan vad som gör just dig unik som författare. Var ligger dina styrkor? Kanske har du ett speciellt berättarspråk, disponerar din text på ett unikt sätt eller kanske har du en psykologisk insikt som gör dina personporträtt extra starka? Trots att härmandet är en nyckeldel i skrivprocessen måste ett mer långsiktigt mål vara att hitta din stil. Så vad väntar du på? Sätt igång och skriv!

Nobelpris i litteratur

Det finns fem olika nobelpris och ett av dem är priset i litteratur. Priset i litteratur ska varje år gå till den författaren som genom året har producerat bäst och som man verkligen kan påstå sticker ut ur mängden med sitt sätt att skriva på. Författaren ska ha producerat verk som nästan ska anses som idealiskt och därför anses som bland det bästa någonsin inom litteraturen. De andra nobelprisen som delas ut varje år är inom fysik, kemi, fysiologi och medicin samt fredsarbete. Nobelpriset delas ut varje år på konserthuset i Stockholm och delas ut 10 december och priset har delats ut sedan 1901. Vilken författare som har chansen att vinna nobelpriset i litteratur väljs ut av svenska akademin och avslöjas i oktober månad och om man vinner nobelpriset i litteratur så blir man tilldelas sitt pris av kungen. Priset består då av en medalj samt en stor summa med pengar. 2012 var prissumman på hela åtta miljoner kronor. Det är möjligt att bli tilldelad nobelpriset om man har skrivit sin bok tillsammans med någon annan men i litteraturpriset är det bara giltigt att dela priset tillsammans med en annan författare. Däremot händer det sällan att mer än en författare blir tilldelad priset, sist två författare vann tillsammans var 1974 när Harry Martinsson och Eyvind Johnson vann nobelpriset i litteratur.

Nobelpriset i litteratur genom åren

Nobelpris för litteratur

Genom åren så har många duktiga författare publicerat bra böcker. Vissa av dem har om de publicerat något som väckt extra mycket uppmärksamhet fått chansen att vinna nobelpriset i litteratur vilket är det största priset man kan tänka sig att bli tilldelad som författare. Därför är det också just nobelpriset som många författare drömmer om att en dag få bli tilldelad men konkurrensen är förstås hög då det genom tiderna har funnits många bra författare och än idag finns det otroligt många duktiga författare som förtrollar sina läsare med alla vackra ord och berättelser. Första gången som nobelpriset i litteratur tilldelades var 1901. Alfred Nobel var den som stiftade nobelpriset. Han dog 1896 vilket var flera år innan något nobelpris hade blivit tilldelat men reglerna kring nobelpriset fanns tydligt nerskrivet i hans testamente. För att en författare ska kunna få nobelpriset i litteratur så måste författaren nomineras senast sista dagen i januari samma år som priset ska delas ut. De som har rätten med sig att nominera författare är de som sitter i de olika akademierna runt om i världen. 1909 blev Selma Lagerlöf tilldelad nobelpriset i litteratur hon blev där med den första kvinnan någonsin att bli tilldelad priset samtidigt som hon då dessutom var den första svenska författaren att bli tilldelad nobelpriset i litteratur. De flesta som blivit tilldelade nobelpriset har skrivit böcker på engelska och betydligt fler män än kvinnor har blivit tilldelade nobelpriset i litteratur genom åren som gått. 1914, 1918, 1935, 1940 – 1943 tilldelades inga pris vilket även var fallet 2018. Att som författare bli tilldelad nobelpriset i litteratur är det mäktigaste man kan tänkas bli och en dröm för många.

Böcker om Stockholm

Sveriges huvudstad Stockholm är en vacker stad som bjuder på en intressant och spännande mix av kultur, uteliv och naturupplevelser. I Stockholm kan man vandra omkring i de äldre delarna som kallas för Gamla stan där större delen av de äldre byggnaderna har bevarats. Den intressanta atmosfären har också blivit ett väldigt populärt ämne för böcker och man kan idag hitta mängder av böcker om Stockholms historia och vad man kan uppleva där. Dessutom är Stockholm en mycket populär stad som flera storsäljare utspelar sig i.  Böcker som har vunnit både priser och nomineringar och som har översatts till flera olika språk. I denna artikel kan man läsa om några bokskatter som inkluderar spännande teman och teorier för en underhållande läsning.

Torka aldrig dina tårar utan handskar – om en stad i kris

Denna bokserie på tre delar utspelar sig i Stockholm och där kan man följa de två huvudkaraktärerna Rasmus och Benjamin. Rasmus som nyligen flyttat till Stockholm från norr blir förälskad i Benjamin. Det omkringliggande temat handlar om hur Stockholm hanterade AIDS-krisen som drog in över Stockholm under denna tidpunkten och hur det sedan reflekteras  i resten av Sverige. En intressant trilogi som blandar kärlek med humor och sorg. Helt klart väl värd att läsas om man letar efter en bok som innehåller en sann historia som är baserad i Stockholm. Första boken i serien heter Kärleken. Den andra delen heter sjukdomen och den sista boken i Torka aldrig tårar utan handskar serien heter Döden. Denna mycket uppskattade och kritikerrosade serie är skriven av Jonas Gardell.

Stockholm: Vattnet, öarna och staden

Stockholm: Vattnet

Stockholm har alltid varit en hyllad stad tack vare sin skärgård och omkringliggande landskap och öar i olika storlekar och former. I boken Stockholm: Vattnet, öarna och staden av författarna Per Kallstenius och Jeppe Wikström kan man läsa om de områden i Stockholm som fascinerar och är populära att åka till. Författarna har kombinerat runt 200 fantastiska bilder på Stockholms sjöliv med intressant läsning om Stockholms historia och varför man valde att bygga staden just där. Bilderna skapar en bättre förståelse för skildringarna i boken och gör att man som läsare får en klar bild av vad Stockholm betyder för både besökare och invånare. Helt klart väl värd att läsas om man vill lära sig mer om Stockholm men vill ha en bok som inte helt består av långa textstycken som kan göra det svårt att ta all fakta till sig.  

Stockholm – Då och nu

En annan uppskattad bok om Stockholm är Stockholm: Då och nu som är skriven av Johan Lindberg. Denna inspirerande bok jämför Stockholm som lite nyare stad med dagens stadsmiljö och upplevelser. Dessutom sammanflätar författaren specifika kvarter och gator med historia, brott och händelser som bidrar till att boken är en mycket intressant och informativ läsning för alla som vill lära sig mer om Stockholm genom olika årtal och tidsepoker. Om man vill lära sig mer om Stockholm på djupet ska man verkligen ta sig en titt på denna bok av Johan Lindberg som lanserades år 2017.

Därför ska du läsa romaner

Att läsa skönlitterära böcker förbättrar din hälsa i många avseenden. Det minskar stressen, det håller hjärnan i trim, det ger bättre nattsömn och man lever längre. En forskningsstudie från Yale University som publicerades i Medical News Today  visade att om man läser mer så får man ett längre liv. Studien pågick i 12 år och innefattade 3635 personer som rapporterade sina läsvanor regelbundet till Universitetet. Resultatet visade att dödsfallen minskade med 23 % under studien i jämförelse med de personer som inte läste alls. Studien visade även att man ökade sin livslängd med 2 år om man var en storläsare. Det finns även andra fördelar med att läsa romaner. Man lär sig att förstå och sätta sig in i andra människors situationer och känslor, man lär sig empati. Man utvecklar sin fantasi, blir mer allmänbildad, blir bättre på att stava och man får ett större ordförråd.

Läsa för barn

Läsa för barn

Det är viktigt att läsa högt för sitt barn, man kan börja i ganska tidig ålder. Man öppnar en helt ny värld för barnet. En värld fylld med spännande berättelser och äventyr. Man får en starkare relation till sitt barn. Barnet får ett större ordförråd genom att höra de uttalade ordet och får en livligare fantasi. Barnet får även en bättre kommunikationsförmåga. Studier har visat att om man läser för sin barn så går det bättre för dom i skolan. Det främjar både läslusten och kunskapstörsten. Barnpsykologen Ingvar Lundberg pratade om vikten av att man skulle införa skönlitterära böcker i skolans undervisning, just av dessa anledningar.

Forskning om läsning

Flera forskningsstudier har genomförts om effekterna av att läsa en god bok. Bl a en studie som utfördes på University of Sussex minnes lab. Försökspersonerna fick först utföra aktiviteter som höjde deras stressnivå och hjärtfrekvens, sen mättes stressnivåer och hjärtfrekvens när dom lyssnade på musik, tog en promenad, läste, satt ner och tog en kopp kaffe/the och till sist när dom spelade dataspel.Det som sänker pulsen och hjärtfrekvensen mest är att sitta ner och läsa en god bok. Det sänker stressnivåerna med hela 68%.

Lättlästa böcker

Personer med olika typer av lässvårigheter behöver böcker som är lättlästa. Beroende på vad för lässvårighet man har behöver man en anpassad bok för sina svårigheter. Dessa anpassade böcker är svåra att hitta på marknaden idag. Det finns en del men behovet är stort och det skulle behövas många fler. Har man dyslexi är det bra med lättlästa böcker med enkla ord och ord som skrivs som dom låter.Vid autism kan det behövas böcker där storyn är lätt att följa och där det är tydligt vad karaktärerna i boken vill och varför. Många personer med lässvårigheter läser för lite böcker men skulle troligtvis läsa betydligt mer om det fanns mer lättlästa böcker för vuxna på marknaden. Dessa böcker kan användas till fler grupper  av personer än de personer med lässvårigheter. Dessa böcker skulle även kunna användas till våra många nyanlända som behöver ett lätt språk i början av sin utbildning i det svenska språket.

Historiska romaner

Den brittiska skalden och författaren Sir Walter Scott, mest känd för romanen Ivanhoe från 1820, betraktas som den historiska romanens fader. Historiska romaner är inte detsamma som klassiska romaner. De sistnämnda kallas för klassiska eftersom att de har kommit att bli klassiker genom att upptas i litterär kanon, inte för att de nödvändigtvis behöver behandla något klassiskt eller historiskt. De historiska romanerna däremot utspelar sig alltid i historisk tid där miljöerna och de omkringliggande förutsättningarna för handlingen har identiska eller stora likheter med verkligheten. Romanfigurerna och de specifika händelserna kan dock vara påhittade. Det förekommer även att författaren låter en historiskt verklig person framställas i en fiktiv miljö, till exempel som i fallet med Kleopatra. Författare som skriver historiska romaner försöker alltid utgå från vad forskning som arkeologer, sociologer eller historiker har kommit fram till står närmast verkligheten, även om genren fortfarande är fiktion. Som ett exempel kan man nämna Grottbjörnens folk där författaren Jean M. Auel inför skrivandet av boken tog reda på levnadsförhållandena för neandertalare i Europa: hur och vad de åt, sociala och religiösa riter som förekom, hur de kommunicerade och så vidare. Dessutom förhöll han sig till den vetenskapliga teorin om att fortplantning mellan neandertalare och homo sapiens var möjlig. Genom en sådan research kunde M. Auel skriva den omåttligt populära historiska romanen som utspelar sig för över 30 000 år sedan.

Kärlek i historiska romaner

Angélique

Även om den historiskt förflutna tiden och hur författaren förhåller sig till den är central i historiska romaner, kan det överordnade temat vara något annat, till exempel kärlek. Kärlek är ett mycket vanligt motiv i historiska romaner och har så varit sedan 1600- och 1700-talet. Bokserien Angélique, skriven av Sergeanne Golon, en pseudonym för Serge och Anne Golon, låter huvudfiguren agera kvinnlig riddare för den högst stående kärleken, samtidigt som läsarna tas med på geografiska resor till historiska platser som är beskrivna helt efter den korrekta förlagan. Det handlar om slottet i Versaille, franska provinser som Ludvig XIV lagt under sig vid tiden för utspelandet och Barbary, dagens Marocko för att nämna några.

Historiska romaner eller historisk fiktion

En annan benämning för historisk skönlitteratur är historisk fiktion. Distinktionen mellan begreppen är något subtil, men generellt kan den historiska fiktionen vara skriven med större subjektivitet. Genren växte sig stor under 1800-talet, vid tiden för nationalismens framväxt, vilket gör att de sociala konflikter som skildras inte nödvändigtvis beskrivs neutralt utan färgad av författarens egna eventuella ståndpunkter och åsikter. Berättelserna om Robin Hood är ett exempel på historisk fiktion. Den fredlösa luffaren Hood som tar till civil olydnad till förmån för de fattiga i samhället kan man tänka sig är ett uttryck för samhällskritik eller satir. Ursprunget till Robin Hood är något höjd i dunkel, eftersom berättelsen återberättats och smyckats ut med allehanda detaljer och sidospår under historiens gång, men kan skriftligt spåras bak till 1377 och William Langlands Piers Plowman. Då handlingen utspelar sig mer än 100 år tidigare, i 1200-talets England, betraktas den som historisk fiktion även om den skrevs för så pass längesedan i dagens mått mätt.

Kort om myter

Ordet myt kommer från det grekiska ordet mythos som betyder saga. Det kan vara svårt att särskilja myter från folksägner och legender. Vilka är skillnaderna egentligen? Gränserna är inte helt hårfina, men man skulle kunna beskriva skillnaderna utifrån vilket perspektiv de utgår från i berättandet, om det är mikro- eller makroperspektiv. En folksägen handlar ofta om sociala konflikter vilket betyder att perspektivet är avsmalnat och således ett mikroperspektiv. Legender handlar om enskilda gestalter eller händelser vilket också är avsmalnat och utifrån ett mikroperspektiv. En myt däremot handlar ofta om det större och övergripande, till exempel hur världen är beskaffad. Den grekiska myten om Persefone förklarar varför de fyra årstiderna växlar. Myten om Persefone har adapterats ett flertal gånger, bland annat som TV-serie 2013. Skapelseberättelserna är också exempel på myter, och det finns många av dem. Att Gud skapade världen på sju dagar, att världen föddes ur ett ägg – som är fallet i den kinesiska berättelsen om Pan Gu – eller den sydostasiatiska myten om svalan som ingrep och hjälpte till att skapa den första nationen.

Symbolik i myter

Myter är ofta allegoriska, det vill säga att mytens händelseförlopp kan förstås som en berättelse för någonting annat, större och holistiskt. Det är inte heller ovanligt med symboler av olika slag, där en orm kan symbolisera mänsklig ohederlighet eller lögnaktighet. I myter kan man också se besjälande av ting som inte nödvändigtvis är levande på det sätt som en människa eller ett djur är. Olika himlakroppar kan få manliga eller kvinnliga egenskaper och agera som om de vore självmedvetna varelser med ett uppdrag.

Människor i myter

Människor i myter

Myter som behandlar människor är lite ovanligare. I de fall människor blir föremål för mytens intrig så rör det sig ofta om olika människoöden och vad som orsakat dem. En klassisk myt är den om syndafloden. Det är tänkbart att dessa myter har uppstått efter naturkatastrofer för att göra händelsen begriplig för människan. Om man saknar naturvetenskaplig kunskap om varför översvämningar eller jordbävningar sker, vilket har varit fallet för människan under den största delen av hennes existens, så ter sig förklaringsmodeller om gudars vrede och hämndlystnad som rimliga. Myten sprids sedan genom muntliga traditioner eller med skriftspråk, så länge det finns tillgängligt. Mytberättelser anses vara en primitiv motsvarighet till filosofi, just för intentionen att komma till botten med sanningen och försöka förklara någonting.

Vad betyder myter idag?

Den traditionella definitionen av en myt är alltså en allegorisk berättelse som förklarar något om existensen och världsalltet. Men som med alla ord och begrepp så tenderar innebörden av dem att förändras beroende på hur samtiden ser ut. Genom historien uppstår nya fenomen, betydelser skiftar och verklighetsuppfattningar förändras vilket gör att man behöver beskriva saker på nya sätt. Idag används ordet ”myt” i lite mer vardagliga termer. Man kan tillexempel läsa i nyheterna om ”7 myter om ekologisk mat”. På Autism- och Aspergerförbundets hemsida skriver de om ”myter och fakta om autism”. Ett annat exempel är ”myter och fakta om gymnasievalet” på Skolverkets hemsida. Myter i den bemärkelsen brukar oftast förekomma i sammanhang där man vill sticka hål på det som sägs, det vill säga att förklara det som falskt. Ordet myt har alltså fått en betydelse av något som många tror på, men som egentligen inte stämmer.

Myter om Raoul Wallenberg

Raoul Wallenberg var en riktig hjälte som försvann. Han räddade tiotusentals ungerska judar i Ungern från att förintas. År 1945 i januari blev han tillfångatagen, blev förd till Sovjetunionen och ingen hörde någonsin mer ifrån honom. Han blev hjälteförklarad för sina insatser i Budapest, men mystiken kring honom tätnar allt mer. Han har sagt att han var lycklig att hans “uppdrag” inte varit förgäves. Detta sa han i Budapest år 1945. Detta hände samtidigt som han tillsammans med sin chaufför Vilmos Langfelder fördes bort av sovjetiska soldater och de försvann helt och hållet. Wallenberg som var diplomat hade tillsammans med sina medarbetare under hösten och vintern räddat tusentals judar från att gå ett fruktansvärt öde till mötes 1944 till 1945. Den sovjetiska säkerhetstjänsten trodde att Wallenberg arbetade för tyskarna eftersom han hade haft kontakt med tyska militärer och även säkerhetsmän från Ungern. Kanske finns lösningen på vad som hände Wallenberg och hur han plötsligt försvann i något av de ryska arkiv som existerar, men än har ingen funnit ut vad som så mystiskt hände.Hans släktingar och många andra nära och kära, samt fler av de han hade räddat for väldigt illa psykiskt över hans försvinnande. Alla undrar vad som hände och hur han kunde försvinna så spårlöst.Wallenberg handlade helt utan egen vinning och hjälpte judar som annars skulle ha gått en mycket grym och otroligt plågsam död tillmötes. Det finns många hyllmeter böcker skrivna om förintelsen och även otroligt många filmer har gjorts om just detta. Detta var en fruktansvärd händelse som har skakat om hela världen i sina grundvalar. Ungefär sex miljoner judar fick sätta livet till under denna tid. Även polacker och romer mördades av nazisterna. De dödade även andra människor bland annat homusexuella och rörelsehindrade människor. Fruktansvärda handlingar gjordes av nazisterna under denna tid.

Fick aldrig träffa sin far

Raoul Wallenberg (1937)

Raoul Wallenberg fick aldrig chansen att själv berätta vad som hände men nu är och förblir han en hjälte i allas ögon och en ängel var han som fanns för de utsatta och hjälplösa judarna. Wallenberg föddes år 1912 den 4 augusti. Frågan som inte har blivit besvarad är om han gick bort år 1947 eller vad som hände då. Hans far Raoul Oscar Wallenberg ville att Wallenberg skulle växa upp som en god och enkel människa och de två fick tyvärr aldrig träffa varandra då fadern avled i cancer tre månader innan Wallenberg föddes. Han fick väldigt nära kontakt med sin farfar som hette Gustaf Wallenberg. Wallenbergs mor hette Maj och var dotter till Per Johan Wising och Sophie Benedick. Wising var neurologiprofessor. Raoul växte upp i Stockholm under slutet av 1920-talet. Hans största intresse var arkitektur.I New York utanför FN:s högkvarter finns ett monument byggt till hans minne och han är en av de mest kända svenska medborgarna internationellt för sitt hjältemod och goda hjärta. Det finns statyer till hans minne lite varstans i världen för att hedra honom bland annat i Budapest, USA, Israel och Kanada. En man värd att minnas!

Om att bli författare

Många drömmer om att bli författare och man kan skriva på många olika vis som till exempel noveller, romaner, vanliga berättelser och kåserier. Alla författare har sitt eget speciella sätt att skriva på som passar dem bäst. Om man är nybörjare så får man helt enkelt prova sig fram tills man hittar ett sätt som blir individuellt och känns bekvämt för en själv. När en författare får ideér och inspiration kan uppstå på många olika sätt som att lyssna på musik, se en film eller upptäcka något speciellt i naturen eller i det sociala livet bland medmänniskor. När man skall skriva en historia är det lämpligt att först välja ett ämne att skriva om. Om man skall man skriva om kärlek, skräck eller science fiction. Sedan får man gå vidare och fundera ut var någonstans ens berättelse skall utspela sig. Man skall välja en miljö som passar bra ihop med själva ämnet. Och vilken eller vilka personer skall det handla om allra mest? Vad skall huvudpersonen/personerna få vara med om? Det allra bästa till att börja med är att skriva om något som man själv är väldigt intresserad av eller har upplevt själv i verkliga livet. Vanliga ämnen kan till exempel vara en högstadieskola, döden, skidåkning, krig, kärlek eller spöken.Att återge platser som man har besökt som har satt djupa spår är väldigt effektivt för då kan man beskriva både platsen och känslorna på ett bra sätt. Det är ett mycket smart sätt att få inspiration till sin berättelse att skriva om sin jobbiga skoltid i högstadiet eller en tokig praktikplats man har haft ute i verkliga livet. Det är heller inget fel att härmas lite och ta ideér av andra författare så länge som man skriver texten med egna ord och gör om den på sitt egen personliga vis.

En spännande film

inspiration är viktigt

Man kanske gillar en film som man sett väldigt mycket eller en bok som man fått väldig inspiration av och då kan man plocka “lagom” mycket ur dem och göra en egen story av. Det får inte bli att man bara skriver av, utan det skall utformas så det blir personligt. Att få bra inspiration betyder olika för olika människor och en del springer i skogen och får massor av bra ideér, står i duschen, lyssnar på musik eller bara går runt på stan och insuper atmosfären. När man skall skriva något riktigt bra skall man göra någon av dessa saker där man får som mest inspiration. Ibland får man ideér från nyheterna på TV, ser någon intressant människa och undrar om deras livsöde och kan spinna vidare på det. Det bästa är att anteckna alla fina ideér och att göra det direkt som de dyker upp i huvudet i ett block eller i sin mobil. Man kan bolla ideén man nyss har fått med en god vän och därmed få både synpunkter och kanske även tips att ha med i sin berättelse. En bra bok som finns på de flesta bibliotek eller om man vill köpa den och alltid ha den nära till hands är “Skriv om och om igen” av Ylva Karlsson och Katarina Kuick. I den boken får man ideligen nya, fina ideér.